Our solutions
Atlas Copco Rental
Solutions
Uthyrningspark
Atlas Copco Rental
Kvävgasgeneratorer
Uthyrningspark
Oljefria luftkompressorer
Uthyrningspark
Oljefria luftkompressorer
Oljefria luftkompressorer
Oljesmorda luftkompressorer
Uthyrningspark
Oljesmorda luftkompressorer
Oljesmorda luftkompressorer
Tillbehör
Betjänade branscher
Atlas Copco Rental
Betjänade branscher
Betjänade branscher
Betjänade branscher
Industriverktyg och monteringssystem
Solutions
Industrier
Industriverktyg och monteringssystem
Flygindustri
Industrier
Flygindustri
Flygindustri
Flygindustri
Flygindustri
Flygindustri
Tung utrustning och maskiner
Industrier
Produkter
Industriverktyg och monteringssystem
Bearbetande verktyg
Produkter
Bearbetande verktyg
Bearbetande verktyg
Bearbetande verktyg
Bearbetande verktyg
Bearbetande verktyg
Tryckluftstillbehör
Produkter
Tryckluftstillbehör
Tryckluftstillbehör
Tryckluftstillbehör
Service
Industriverktyg och monteringssystem
Atlas Copcos servicelösningar
Service
Atlas Copcos servicelösningar
Atlas Copcos servicelösningar
Atlas Copcos servicelösningar
Kompressorteknik
Solutions
Produkter
Kompressorteknik
Process Gas and Air Equipment
Sortiment för industriella kondensatbehandlinglösningar
Produkter
Sortiment för industriella kondensatbehandlinglösningar
Sortiment för industriella kondensatbehandlinglösningar
Sortiment för industriella kondensatbehandlinglösningar
Sortiment för industriella kondensatbehandlinglösningar
Service och reservdelar
Kompressorteknik
Luftkompressordelar
Maximera effektiviteten
Service och reservdelar
Maximera effektiviteten
Maximera effektiviteten
Kompressorteknik

Vad är ljud?

Compressors Basic Theory Sound Compressed Air Wiki Compressor Installations Physics of Air Compressors

Alla maskiner genererar ljud och vibrationer. Ljud är en energiform som sprider sig som vågor genom luften som är ett elastiskt medium. Ljudvågen orsakar små förändringar i den omgivande luftens tryck, vilka kan registreras med ett tryckkänsligt instrument (t.ex. en mikrofon).

Vad är ljudeffekt och ljudtryck?

En ljudkälla utstrålar ljudeffekt och det leder till en ljudtrycksvariation i luften. Ljudeffekten är orsaken och ljudtrycket är effekten. Ta följande analogi: en eldriven värmare utstrålar värme i ett rum och en temperaturförändring sker. Temperaturförändringen i rummet beror förstås på själva rummet, men för samma elektriska ineffekt avger värmaren samma effekt, vilket är nästan oberoende av miljön. Förhållandet mellan ljudeffekt och ljudtryck är liknande. Det vi hör är ljudtrycket, men det orsakas av ljudkällans ljudeffekt. Ljudeffekten anges i watt. Ljudeffektnivån anges i decibel (dB) på en logaritmisk skala (dB-skala) i förhållande till ett standardiserat referensvärde:


a formula for dimensioning

LW = ljudeffektnivå (dB)
W = faktisk ljudeffekt (W)
W0 = referensljudeffekt (10–12 W)

a formula for dimensioning

Ljudtrycket uttrycks i Pa. Ljudtrycksnivån uttrycks även i decibel (dB) på en logaritmisk skala (dB-skala) i förhållande till ett standardiserat referensvärde:

Lp = ljudtrycksnivå (dB)
p = faktiskt ljudtryck (Pa)
p0 = referensljudtryck (20 x 10-6 Pa)

Det ljudtryck vi observerar är beroende av avståndet från källan och av den akustiska miljö där ljudvågen sprids. Hur ljudet sprids inomhus beror därför på rummets storlek och på ytornas ljudabsorption. Därför kan ljudet som avges av en maskin inte kvantifieras helt genom att endast mäta ljudtrycket. Ljudeffekten är mer eller mindre oberoende av miljön, medan ljudtrycket inte är det.

Information om ljudtrycksnivån måste därför alltid kompletteras med ytterligare information som avståndet mellan mätpositionen och ljudkällan (vilket anges enligt en viss standard) och rumskonstanten för det rum där mätningen gjordes. Annars antas rummet vara obegränsat (dvs. ett öppet fält). I ett obegränsat rum finns det inga väggar som reflekterar ljudvågorna, vilket påverkar mätningen.

Vad är ljudabsorption?

När ljudvågorna kommer i kontakt med en yta reflekteras en del av vågorna och en annan del absorberas av ytmaterialet. Ljudtrycket vid ett givet ögonblick består därför alltid till viss del av ljudet som ljudkällan genererar och en del av ljudet som reflekteras från omgivande ytor (efter en eller flera reflektioner). Hur effektivt en yta kan absorbera ljud beror på vilket material den består av. Detta uttrycks vanligen som en absorptionsfaktor (mellan 0 och 1, där 0 är helt reflekterande och 1 är helt absorberande).

Vad är en rumskonstant och hur beräknas den?

Hur ett rum påverkar spridningen av ljudvågor bestäms av rumskonstanten. En rumskonstant för ett rum med flera ytor, väggar och andra invändiga ytor kan beräknas genom att ta hänsyn till de olika ytornas storlek och absorptionsförmåga. Den ekvation som gäller är:

a formula for dimensioning

Efterklang

a formula for dimensioning

En rumskonstant kan också fastställas utifrån den uppmätta efterklangstiden. Efterklangstiden T definieras som den tid det tar för ljudtrycket att minska med 60 dB när ljudkällan har stängts av. Absorptionskoefficienterna för olika ytmaterial är frekvensberoende och är därför den härledda efterklangstiden och rumskonstanten. Rummets genomsnittliga absorptionsfaktor beräknas sedan som:

V = rummets volym (m3)
T = efterklangstid (s)

a formula for dimensioning

Rumskonstanten K fastställs sedan från uttrycket:

A = total yta i rummet (m2)

Vad är förhållandet mellan ljudeffektnivå och ljudtrycksnivå?

Under vissa speciella förhållanden kan förhållandet mellan ljudeffektnivå och ljudtrycksnivå uttryckas enkelt. Om ljud avges från en punktlik ljudkälla i ett rum utan reflekterande ytor eller utomhus där det inte finns några väggar nära ljudkällan, fördelas ljudet jämnt i alla riktningar och den uppmätta ljudintensiteten blir därför densamma på alla punkter med samma avstånd från ljudkällan. Därför är intensiteten konstant på alla punkter på en sfärisk yta som omger ljudkällan.

När avståndet till källan fördubblas har den sfäriska ytan på det avståndet fyrdubblats. Utifrån detta kan vi se att ljudtrycksnivån sjunker med 6 dB varje gång avståndet till ljudkällan fördubblas. Detta gäller dock inte om rummet har hårda, reflekterande väggar. Om så är fallet måste ljudet som reflekteras av väggarna tas med i beräkningen.

a formula for dimensioning

Lp = ljudtrycksnivå (dB)
Lw = ljudeffektnivå (dB)
Q = riktningsfaktor
r = avstånd till ljudkällan

För Q kan de empiriska värdena användas (för andra placeringar av ljudkällan måste värdet Q uppskattas):
Q=1 Om ljudkällan är upphängd mitt i ett stort rum.
Q=2 Om ljudkällan är placerad nära mitten av en hård, reflekterande vägg.
Q=4 Om ljudkällan är placerad nära skärningspunkten för två väggar.
Q=8 Om ljudkällan är placerad nära ett hörn (där tre väggar möts).

a formula for dimensioning

Om ljudkällan placeras i ett rum där kantytorna inte absorberar allt ljud ökar ljudtrycksnivån på grund av efterklangseffekten. Ökningen är omvänt proportionell mot rumskonstanten:

I närheten av strömkällan sjunker ljudtrycksnivån med 6 dB varje gång avståndet fördubblas. Vid större avstånd från källan domineras dock ljudtrycksnivån av det reflekterade ljudet. Därför blir minskningen minimal med ökande avstånd. Maskiner som avger ljud via sina kroppar eller ramar beter sig inte som punktkällor om lyssnaren befinner sig på ett avstånd från mitten av maskinen som är mindre än 2–3 gånger maskinens största dimension.

Hur mäter vi ljud?

mätning av ljudet en kompressorinstallation producerar

Det mänskliga örat urskiljer ljud vid olika frekvenser olika intensivt. Låga frekvenser eller mycket höga frekvenser uppfattas mindre intensivt än frekvenser på omkring 1 000–2 000 Hz. Olika standardiserade filter justerar de uppmätta nivåerna vid låga och höga frekvenser för att efterlikna det mänskliga örats förmåga att uppfatta ljud. Vid mätning av arbets- och industribuller används A-filtret ofta och ljudnivån anges i dB(A).

Vad händer när flera ljudkällor interagerar?

När mer än en ljudkälla sänder ut ljud mot en gemensam mottagare ökar ljudtrycket. Eftersom ljudnivåerna definieras logaritmiskt kan de emellertid inte bara adderas algebraiskt. När fler än två ljudkällor är aktiva börjar man med att addera två stycken, och sedan adderas nästa med summan av de första och så vidare. En minnesregel är att när två ljudkällor med samma nivåer måste adderas är resultatet en ökning på 3 dB.

Bakgrundsljud är ett specialfall som kräver subtraktion. Bakgrundsljudet behandlas som en separat ljudkälla och värdet dras av från den uppmätta ljudnivån.

Relaterade artiklar