Förbättra tryckluftens kvalitet med en adsorptionstork

Den allmänna funktionsprincipen för adsorptionstorkar är enkel. Fuktig luft strömmar över hygroskopiska material (vanliga material som används är kiselgel, molekylsiktar och aktiverat aluminiumoxid) och torkar. När vattenånga övergår från den fuktiga tryckluften till det hygroskopiska materialet eller "torkmedlet," mättas torkmedlet gradvis med adsorberat vatten.

Därför är det viktigt att regelbundet regenerera torkmedlet för att det ska återfå sin torkningskapacitet. Adsorptionstorkar är normalt byggda med två torkkärl för det ändamålet. Det första kärlet torkar den inkommande tryckluften medan det andra regenererar (ungefär som en kvävgasgenerator fungerar). Varje kärl ("torn") växlar uppgifter när det andra tornet är helt regenererat.

Den typiska tryckdaggpunkten (PDP) som dessa torkar uppnår är -40 °C vilket gör dem lämpliga för att leverera mycket torr luft. Det finns fyra olika sätt att regenerera torkmedlet och metoden som används avgör typen av adsorptionstork. De mer energieffektiva typerna är oftast mer komplexa och därmed dyrare i inköp.

1. Regenererande adsorptionstorkar ("kallregenererande torkar"). Dessa torkar är bäst lämpade för mindre luftflöden. Regenereringsprocessen utförs med hjälp av expanderad tryckluft ("avluftningsluft") och den förbrukar cirka 15-20 % av torkens nominella kapacitet vid 7 bar(e) arbetstryck.
2. Värmeregenererande torkar. Dessa torkar värmer upp den expanderade luften med en eldriven värmare vilket minskar behovet av luftflöde till runt 8 %. Den här typen av tork använder 25 % mindre energi än en kallregenererande tork.
3. Fläktregenererande torkar. Omgivningsluft blåses över en elektrisk värmare och när den heta luften kommer i kontakt med det våta torkmedlet regenereras den. I denna typ av tork används ingen tryckluft vid regenereringen och därmed blir energiförbrukningen 40 % lägre än i en kallregenererande tork.
4. Kompressionsvärmetorkar ("HOC"-torkar). I HOC-torkar regenereras torkmedlet med värmen som kompressorn alstrar. Istället för att låta värmen från den komprimerade luften strömma in i en efterkylare används den för att regenerera torkmedlet. Den här typen av tork ger vanligen en PDP på -20 °C utan att någon energi tillförs. En ännu lägre PDP kan nås med hjälp av extra värmare.

Garanterad avskiljning och dränering av kondensvatten måste alltid ordnas innan adsorptionstorkningen. Om tryckluften produceras med oljesmorda kompressorer måste även ett oljeavskiljningsfilter monteras uppströms torkutrustningen.

Det är i de flesta fall nödvändigt att använda ett partikelfilter efter adsorptionstorkning. Kompressionsvärmetorkar (HOC) kan endast användas med oljefria kompressorer eftersom dessa producerar värme vid tillräckligt höga temperaturer för torkens regenerering. En HOC-tork av specialtyp är adsorptionstorken med roterande trumma.

Den här typen av tork har en roterande trumma fylld med torkmedel. Med denna regenereras en fjärdedel av trummans yta med ett partiellt flöde av het tryckluft (vid 130-200 °C). Den regenererade luften kyls sedan ned och kondensatet avtappas innan luft återförs till huvudtryckluftsflödet via en ejektoranordning.

Resten av trummans yta (tre fjärdedelar) används för att torka tryckluften som kommer från kompressorns efterkylare. En HOC-tork förhindrar förlust av tryckluft och effektbehovet begränsas till det som krävs för att rotera trumman. Som exempel förbrukar en tork med en kapacitet på 1 000 l/s endast 120 W elektrisk ström. Dessutom går ingen tryckluft förlorad och varken oljefilter eller partikelfilter behövs.